Oj oj oj, vilken helg!

Nu var det "äntligen" måndag igen. Tack och lov så är Richard pappa ledig på måndagar så vi fick en dag i lugn och ro i alla fall.
Vi kan ju börja med fredagens babysim. Det var kul och omtyckt, men att en kvarts bad kunde vara så ansträngande det trodde jag aldrig. Lukas brukar ju normalt sova vid den tiden (13.30) så när vi kom dit och jag skulle byta om, ja då somnade han där i sin bilstol.
Typisk, men inte helt oväntat.
”Fröknarna” började med lite info, om att bebisarna bl.a måste använda antingen badbyxa eller badblöja som fångar upp de ”stora” olyckorna. Just precis då så passade Lukas på att fylla sin badbyxa. Perfekt. Så det var bara att gå ut och tvätta rent badbyxorna och Lukas och sen fick vi också hoppa i. Att simma omkring på mage var jättekul, men sen när vi skulle byta till rygg blev han förbannad. Och vi ska inte ens tala om hur förbannad han blev när vi var klara och jag skulle duscha och klä på mig. Förbannad kanske är fel. Helt utslagen och dödstrött är väl mer rättvist. Så när jag fått på mig lite kläder och kunde plocka upp honom igen så illslocknade han, tack och lov.
När vi kom hem igen fick Lukas äta lite och sen sov han tills det var dags att äta igen, tre timmar senare.

Senare på kvällen kom Sofie och Jamie. Dom kom extra tidigt till dopet för att hjälpa till.

Lördagen började jag som vanligt med att lösa melodikrysset, det gick väl sådär, vi klarade många men inte alla, fick lite hjälp av Sofie. Efter det var det dags för ett kladdkake maraton. Vi behövde baka 8 kladdkakor inför dopet. Det gick ganska smidigt tack vare min underbara dubbelugn.
Klockan 16 var det kalas hemma hos Richards föräldrar, Mia fyllde 55 för nån vecka sen, så det var dags att fira henne.

Söndagen blev ganska intensiv. Klockan 13.00 var det dags för Lukas dop, med ca. 60 gäster. Några föll bort p.g.a. sjuka barn, men nästan alla kom. Vi hade ganska mycket att göra innan dopet började, alla kakor, bullar, frallor och pålägg skulle läggas upp. Porslin skulle fram, kladdkakorna skulle delas och spritsat med oootroligt god marianne grädde. Sen så skulle vi ju duscha och snygga till sig lite med. 12.45 var vi framme vid Tofteryds kyrka, vi kom nästan sist dit. Men jag tror inte dom skulle ha börjat utan oss.
Återigen så somnade Lukas när jag skulle ta ut honom ur bilen. Han vaknade så klart igen när vi, lite smidigt skulle ta på honom dopklänningen.
Under hela dopet var Lukas väldigt fascinerad av alla lampor, folk och inte minst prästen. Så det gick jättebra, tills hon hällde vattnet på huvudet, det gillade han inte, det var säkert kallt. När dopet var avklarat var han åter igen, precis som i fredags helt slut. Jättegrinig! Men till slut somnade han och sov genom hela fikat nästan. Inte ens den enorma presentöppningen var han speciellt intresserad av. Då satt han hos moster/fadder Sofie, sen så fort vi var klara med att öppna alla jätte fina presenter och jag bara tog i Lukas så slocknade han. Jag förstår honom, det har ju varit en ganska intensiv vecka plus att han är ganska förkyld.
Inatt och idag har Lukas varit jättesnorig (tack och lov för nässugen från Ullared) så förhoppningsvis ska ”bara” allt snor ut nu innan han blir bättre igen. Det vet man ju själv hur det är, det blir värre innan det blir bättre.

Det var väl i stort sett allt som har hänt sen sist.
Vill bara passa på att tacka alla för all hjälp, har insett nu att utan hjälp, när man har bebis, så går det inte så smidigt längre. Tycker nog faktiskt att det är lite jobbigt, jag är ju van att göra det mesta själv. Som efter fikat, när jag väl kunde lägga undan Lukas och vi hade sagt hej då till alla ja då var nästan allt redan klart. Allt var uppdiskat, och det var bara att packa ner presenterna och åka hem.

Jag vill också tacka för alla presenter, har hela matsals bordet fullt. Allt är väl dokumenterat så vi ska komma ihåg vad vi fått av vem och så vidare.

Nu ska vi avnjuta de bästa tv-timmarna på kvällen här i soffan, jag och Lukas, ska nog gå och hämta en bit kladdkaka med, för det finns det gott om. Om nån är fikasugen är det bara att komma förbi, vi har massor!


Här står vi alla framme vid dopfunten, Richard, jag, Fidde, Sofie och Lukas


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0